Folke Dahlberg deltog, i slutet av 30- och början av 40-talet, i olika samlingsutställningar bl.a. Nationalmuseums utställningar »Unga Tecknare«. 1941 deltog han också i en samlingsutställning, som anordnades av Örebro läns konstförening. Dahlbergs deltagande i Örebroutställningen observerades av Otto G. Carlsund, som skrev en entusiastisk recension i Konstvärlden.
Sammanställt av Börje Karlsson, källa: Stig Lindblom Folke Dahlberg och hans bilder
Folke Dahlberg deltog i slutet av 1930- och i början av 1940-talet i olika samlingsutställningar, såsom i Nationalmuseums Unga tecknare. Örebro Läns Konstförening anordnade 1941 en konstutställning, där kollegan och vännen Otto G Carlsund uppmärksammade Folkes teckningar i tidskriften Konstvärlden. Carlsund skrev senare ett omfattande katalogförord till Folke Dahlbergs utställning på Louis Hahnes konstgalleri i Stockholm, hösten 1945. En utställning, vilken blev en succé. I Svenska Dagbladet skrev recensenten Martin Strömberg: Dahlberg knyter visserligen an till de franska surrealisterna, men han gör det på ett helt personligt sätt. Han formvärld är inte utspekulerad. Den är upplevd och besjälad av hans förstahandssyn, hans tankar, drömmar och associationer.
Våren 1939 fick Folke en förfrågan från kollegan och medlemmen i halmstadgruppen, Stellan Mörner, om han ville deltaga i en utställning i Amsterdam med “extrema konstnärer”. Utställningen blev, liksom andra vid den tiden, inställd på grund av det stundande världskriget.
I samband med att Folke fyllde 50 år, den 24 februari 1962, hölls en retrospektiv utställning av hans konst på Krognoshuset Aura i Lund. Utställningen gick därefter vidare till Malmö, Göteborg, Färg och Form i Stockholm och senare delar av den till Norrköpings konstmuseum.
Med sina teckningar formade Folke Dahlberg ett Genius loci – en platsens ande som framträder ur upplevelsen av hans landskap – en platsens ande som utgör syntesen av ett yttre och ett inre liv.
Teckningen Grekiskt fönster, uttalar sig Folke Dahlberg så här om
i en intervju:
Jag har med den bilden velat säga att människan kanske aldrig är riktigt isolerad, var hon än bor. Det går inte att fly till öar. Jag träffade kvinnan när jag var 22 år, jag var en pojke från en småstad, hon var alla nationer i en gestalt, hennes mor var österrikiska, fadern ryss, vi möttes på Mallorca. Hon gifte sig med en fransman och fortsatte sina färder, kanske slutade hon sina dagar i Japan. Jag intalade mig det för min sinnesfrids skull.
Grekiskt fönster.
Ur Den berusade båten, 1950.
Folke Dahlbergs teckningar återfinns som illustrationer i de egna böckerna och till hans prosa- och lyrikbidrag i olika tidskrifter och tidningar. Han illustrerade också andra författares diktsamlingar bl.a. Johannes Edfelt och Bertil Malmberg.
Man hittar idag sällan några teckningar av Dahlberg i konsthandeln och på konstauktioner är de sällsynta.
Hans konstnärliga produktion är spridd på många händer. Några verk finns hos kännare som tidigt upptäckte hans särpräglade konst. Andra, men inte många, finns i familjens och de närmaste släktingarnas ägo och endast ett fåtal av hans verk finns tillgängliga på museer.
