| |  | | Författarskapet | | Folke Dahlberg levde sin verksammaste tid vid Vättern och hans intresse för sjön och livet på vattnet avspeglar sig i en stor del av hans produktion. Han skrev en rad samlingar med dikt och prosa, Rimbaud-influerade, men med ett självständigt lyriskt-modernistiskt tonfall.
Dahlberg började sin bana som bildkonstnär, men började också tidigt att skriva dikter. Hela livet pendlade han mellan den konstnärliga verksamheten och skrivandet. Enstaka dikter och prosastycken hade han fått publicerade redan under 30-talet i olika tidskrifter och tidningar. Hans egentliga litterära debut ägde dock rum först 1948 med boken Cartesiansk dykare och därmed började skrivandet att allt mer ta överhanden.
| |
 | | Ur Segel, 1959. |
Sammanlagt trycktes sju diktsamlingar och fyra renodlade prosaböcker. De senare utgörs av de s.k. landskapsböckerna, kulturhistoriskt inriktade skildringar om Vättern, Tiveden och Göta kanal, som hör till de främsta i svensk litteratur och de har nått en stor läsekrets. Trots sitt kulturhistoriska och topografiska innehåll är dessa böcker präglade av en utsökt prosakonst. Vad man kan förvånas över — i jämförelse med det frusna allvaret i så mycket av hans konst och lyriska diktning — är det starka inslaget av värme och humor i de kulturhistoriska böckerna, med sinne både för realistiskt mustiga detaljer och raffinerade poänger.
(sammanställt av Börje Karlsson, Källa: Nationalencyklopedin och Bo Grandien Med hasselnötter till Österlandet - om Folke Dahlberg som konstnär och författare) | | |
 | Folke Dahlberg vid
skrivmaskinen.
Foto: Carl-Erik Sund-
ström, 1955. | |
